johannalundberg89

Varje gång det regnar får jag en hemsk klump i magen. Saknaden av Ebba gör så ont så det inte går att beskriva. Tanken av att du ligger på åkern ensam i detta vädret får mig att må illa. Jag kommer aldrig förlåta dem för att jag inte fick ta med dig hem och ha dig här hemma, där du trivs allra bäst. Jag saknar dig, jag vill ha hem dig, jag vill känna dig, jag vill att du ska göra mig trygg. Jag kan inte sluta tänka på dig. Allt gick så fort och jag var inte beredd på att du skulle försvinna från mig. Jag kan inte ens se framför mig hur det var under dessa 9 år när nu fanns hos mig. Jag blir galen. Jag tänker och tänker men får inte fram något. Jag blir arg.